En god förvaltningskultur för rättssäkerhet och effektivitet

Hur står det egentligen till i den offentliga förvaltningen? Är det klassiska ämbetsmannaidealet glömt och begravet, ersatt av fumliga eller ohederliga tjänstemän som tillgodoser egna intressen och handlar utan hänsyn till rätt och rimlighet?

Nej, så illa är det inte, åtminstone om man kan sätta tilltro till internationella jämförelser. De nordiska länderna utmärks av en hög grad av rättsenlighet och en brist på korruption. Förvaltningen åtnjuter generellt stort förtroende.

Men det är farligt att slå sig till ro. Aningslöshet är kanske den största risken och man kan inte skapa en förvaltning fri från korruption, om man nöjer sig med höga förtroendesiffror.

Granskningar av uppmärksammade händelser i förvaltningen under det senaste året visar att grundläggande rättsliga principer inte alltid följs, vilket leder till skada både för enskilda berörda och, i sista hand, för myndigheternas legitimitet. Vi är alla beroende av att myndighetsuppgifterna utförs på ett sätt som garanterar både rättssäkerhet och effektivitet.

Ytterst är det regeringen som är ansvarig för att förvaltningen fungerar som avsett. Samtidigt har alla myndigheter och de enskilda statsanställda ett stort ansvar för att ärendehandläggning och annan myndighetsverksamhet utförs korrekt.

Hur ska då regeringen kunna försäkra sig om detta och kunna känna tillit till att myndighetsföreträdarna agerar professionellt som företrädare för staten?

Under åren 2013 till 2016 har Värdegrundsdelegationen som en arbetsgrupp i Regeringskansliet haft till uppgift att genom aktiviteter bidra till att stärka kunskaperna om den gemensamma statliga värdegrunden hos myndigheterna och främja deras arbete med värdegrunden.  Ordet värdegrund uppfattas ibland som att det handlar om den enskilda människans moraluppfattning eller om allmänna värderingar som ska prägla en organisation, en skola eller ett företag. Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda är i själva verket det som ska bära upp vad som tidigare beskrivits just som statstjänstemannaidealet eller ett offentligt etos. En statstjänsteman ska vara oförvitlig och rättvis. Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda kommer till uttryck i de rättsliga principer som har sammanfattats i sex rubriker: demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt för människovärde, värdighet och frihet samt slutligen service och effektivitet. Dessa principer gäller för övrigt i lika hög grad de som är verksamma i kommunerna och landstingen.

Det handlar i korthet om en god förvaltningskultur som måste bygga på kunskap om de rättsregler, som avser den offentliga förvaltningen, och förståelse för de etiska och rättsliga överväganden som bär upp dessa principer.

Den 6 december överlämnade vi till statsrådet Ardalan Shekarabi vår slutrapport, Att säkerställa en god statsförvaltning, med en redovisning av det arbete som utförts och med bedömningar och förslag om fortsatt arbete. Förslagen riktas både till regeringen och till myndighetscheferna.

Vi presenterar här några av delegationens bedömningar och förslag:
1)   Ett ständigt pågående arbete och regeringens ständiga ansvar
Delegationen har haft ett tidsbegränsat uppdrag men behovet av ett arbete som bidrar till rättssäkerhet och effektivitet, d.v.s. en god förvaltning i medborgarnas tjänst, finns där ständigt.
Avsaknaden av långsiktighet i arbetet identifierades tidigt och ett av delegationens mål blev därför att bidra till att ansvaret för att främja och stärka arbetet med den gemensamma statliga värdegrunden skulle få en tydlig organisatorisk plats i statsförvaltningen.
Det är därför med tillfredsställelse vi konstaterar att regeringen i årets budgetproposition föreslår en långsiktig lösning genom ett uppdrag till Statskontoret från och med 2017.

2)   Bättre introduktion av alla nyanställda på alla nivåer
De statliga myndigheterna rekryterar personal från hela arbetsmarknaden och varje myndighet har ansvar för sin rekrytering. Många nyanställda har därför inte erfarenhet av arbete i staten. För att säkra en god förvaltning behövs därför utbildning som både ger och säkrar en kunskap om statstjänstemannarollen och naturligtvis det specifika arbetet. Idag ansvarar varje myndighet för utbildningen. Vi menar att det bör finnas en introduktionsutbildning om de gemensamma rättsprinciper som gäller för alla statsanställda. Regeringen bör besluta att alla nyanställda i staten ska få en introduktion i de grundläggande rättsprinciper som gäller i staten och ge Statskontoret i uppdrag att ta fram ett utbildningsmaterial.  Delegationen föreslår också att introduktionen av nya myndighetschefer utvecklas och görs obligatorisk.

3)   Motverka korruption
Medvetet arbete mot korruption och för en god förvaltningskultur är avgörande för att minimera risken för korruption och andra oegentligheter. Inriktningen på arbetet bör vara kunskapsöverföring, erfarenhetsutbyte och ledarskapsstöd samt tydliga riktlinjer.
Korruptionstemat inklusive jävsfrågor bör vara en del av introduktionen för nyanställda.

4)   Bemötandet av allmänheten
Det är i mötet med den enskilda individen som förvaltningen prövas. Mötet kan vara fysiskt, per telefon, digitalt eller brevledes. Likabehandling, saklighet, effektivitet och service är viktiga faktorer i bemötandet. Med andra ord berörs alla grundläggande rättsprinciper här.
I arbetet med att främja en god förvaltningskultur bör det goda bemötandet vara ett centralt tema.

Det är vår övertygelse att man i det långsiktiga värdegrundsarbetet bör anknyta till de generella kraven om jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter som alla myndigheter ska leva upp till. Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda är central för att behålla och stärka det förtroende för det allmänna som utmärker vårt samhällsbygge.

Lena Marcusson, ordförande, professor em., Uppsala universitet
Erik Amnå, professor i Statskunskap, Örebro universitet
Tomas Brytting, professor i organisationsetik, Ersta Sköndals högskola
Lars Bäckström, landshövding, Västra Götalands län
Anders Danielsson, fd generaldirektör, Migrationsverket
Mats Ericsson, ordförande, Sveriges universitetslärare och forskare (SULF)
Christina Gellerbrant Hagberg, rikskronofogde, Kronofogden
Lennart Koskinen, biskop
Britta Lejon, förbundsordförande, ST
Anne Ramberg, generalsekreterare, Advokatsamfundet

Lena Marcusson lämnar över slutrapporten till civilminister Ardalan Shekarabi

Lena Marcusson lämnar över slutrapporten till civilminister Ardalan Shekarabi